Mediemyndighetens rapport Det nya mediestödets effekter – Redovisning av ett regeringsuppdrag följer upp det nya mediestöd som infördes 2024 och analyserar effekterna under perioden 2024–2026. Rapportens övergripande slutsats är att det nya mediestödet i huvudsak har uppfyllt sitt syfte. Stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet i framförallt lokal och regional journalistik, eftersom lagstiftningens syfte i första hand är att säkra tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet. Rapporten visar också att gratismedierna har fått en starkare och mer jämbördig position i det nya stödsystemet än i det tidigare press- och mediestödet.
Rapporten visar i siffror att stödet för lokal och regional nyhetsförmedling ökat från 713 mkr 2023 till 789 mkr 2026, en ökning med 10%. Samtidigt som anslaget för nationell nyhetsförmedling minskat i samma period från 199 mkr till 105, en minskning med 48%. Med det utökade stödet har antalet kommuner som det riktas stöd till ökat från 170 till 231 kommuner under samma period.
Andelen gratistidningar ser låg ut?
Rapporten anger att 33 gratismedier fick stöd 2024 och att det sjunkit till 29 under 2026. Här behövs ett förtydligande då antalet företag stämmer men många av företagen ger ut flera tidningar. Tex. redovisas Mitt i Stockholm som ett medie, men som ger ut 31 tidningar och täcker varje stadsdel i Stockholm, på samma sätt ger Lokalt i Dalarna ut fem lokala tidningar i Dalarna, i Borlänge, Ludvika, Hedemora, Säter, Falun, Säter, Avesta, Norberg och Norberg. Utöver dessa exempel är det fler utgivare som ger ut flera tidningar från samma företag. För att ge rättvisa åt dessa insatser kan det tilläggas att dessa 29 medier tillsammans ger ut drygt 70 lokala tidningar.
Anslaget har minskat när det borde öka
Anslaget har minskat från 1077 till 977 mkr under peridoden 2024-26. Det är olyckligt när behovet för lokal journalistik för den lokala demokratin är större än någonsin. Samtidigt som Public service erhåller ett nästa tio gånger så högt belopp så är det från de lokala mediernas “lokalkorrespondenter” de allt oftare hämtar upp lokala nyheter till sina kanaler i både radio och TV. Därför borde mediestödets anslag och framförallt det fixerade utökade stödet (upp till 600 tkr) räknas upp med index motsvarande inflationen.
Myndighetens förslag på justeringar
- Förenkla ansökningsprocessen
- Underlätta för små och nyetablerade medier
- Sänk kravet på exklusivt material
- Överväg att ta bort siffersatta krav på sikt
- Avveckla distributionsstödet på sikt
Gratistidningarnas synpunkter på rekommenderade justeringar
Punkten 4 gällande övervägandet på att ta bort siffersatta krav riskerar att leda till mindre förutsägbarhet för medierna och en mediestödsprocess som riskerar att bli en ännu större bedömningssport av lokal journalistik. I våra ögon är detta något man bör akta sig noga för.
…men avveckla INTE distributionsstödet utan reformera den demokratiska infrastrukturen!
Att avveckla distributionsstödet kan vid en första anblick framstå som rimligt, eftersom behovet av stödet minskar i takt med att den fysiska, prenumererade tidningsutdelningen minskar till följd av digitaliseringen av prenumerationer. Men här behöver vi tänka ett varv till.
Journalistiken vilar på två lika viktiga ben: att bevaka och producera nyheter samt att göra dem tillgängliga för allmänheten. Det räcker inte att journalistiken skapas – någon måste också kunna läsa, se eller lyssna på den. Båda dessa delar är avgörande för en fungerande demokrati.
Nyheter som finansieras med skattemedel måste också nå dem som har bidragit till finansieringen. Annars riskerar mediestödet att finansiera ett arbete som stannar halvvägs och som få medborgare får glädje eller nytta av.
Därför är stöd till distribution och tillgängliggörande av journalistik inte ett komplement till journalistiken – det är en förutsättning för att journalistikens demokratiska värde ska kunna realiseras fullt ut.
Som Mediemyndigheten själva skriver på sidan 28 i redovisningen av det nya mediestödets effekter: ”Att distributionen fungerar har betydelse för läsare som tar del av nyheter i tryckt form, men i förlängningen även för mediemångfalden och demokratin.”
Genom att låta delar av kostnaderna för distribution, sändningstillstånd, radiolicenser, webbinfrastruktur och liknande ingå i det stödberättigade kostnadsunderlaget värnas även den andra, lika viktiga delen av ett framtida medie- och demokratistöd. Detta kan exempelvis ske genom att kostnaderna redovisas och delvis görs stödberättigade, eller genom att redaktionsstödet till journalister viktas utifrån antalet eller andelen mottagare som nås av det beviljade stödet.
Frågan bör också ses i ljuset av den ökade geopolitiska osäkerheten och den aktuella diskussionen om civil beredskap. Mediemyndigheten konstaterar själva:
”Att distributionen av tryckta nyhetsmedier fungerar vid kriser, höjd beredskap och krig är fortsatt viktigt. Samhällsviktig information ska kunna nå invånarna även när nätet exempelvis ligger nere.”
Att säkerställa att skattebetalarna får demokratisk tillgång till den journalistik som deras skattemedel bidrar till att finansiera är att hedra deras insats. Samtidigt stärker det samhällets beredskap och motståndskraft. Det är något vi som medborgare har rätt att förvänta oss.
Även bra kan göras bättre!
Sammanfattningsvis visar rapporten att det nya mediestödet har haft en tydlig positiv effekt på lokal journalistik och att gratistidningar fått en starkare ställning än tidigare. Stödet har flyttats från ett äldre system med stark koppling till prenumererade tryckta dagstidningar till ett mer behovsprövat, teknikneutralt och affärsmodellsneutralt system. Det har lett till att fler lokala och regionala medier får stöd, att fler kommuner omfattas av riktade journalistiska insatser och att gratismediernas andel av stödet växer. I framtiden kan mediestödet förväntas fortsätta vara avgörande för lokal journalistik, särskilt i svagt bevakade kommuner. Det är bra, men låt oss göra det ännu bättre – det kan vi och det förtjänar skattebetalarna.
För Gratistidningarna 2026-06-18
Dennis O Krook, branschchef, 0708-99 29 01
Ann-Louise Kleen, vice ordförande 070-328 98 01